Ditt och datt

Lite av det som är aktuellt i Venezuela just nu:

• Upptakten för skapandet av det nya Venezuelas Enade Socialistparti. Hugo Chávez manar samtliga partier som stödjer revolutionen att ansluta. Han varnade för den splittring och dogmatism som skadat vänstern genom historien. Chávez betonade att partiet måste bli folkets instrument för att kontrollera makten. Inte maktens instrument för att kontrollera folket. Hela Chávez tal (ca 3 timmar långt) kan ni se här, eller läs mer här.
  
• Kongressen är i fullt gräl med Högsta Domstolen. I ett till synes märkligt beslut har HD beslutat att bonusar och liknande ej får beskattas. Vilket fått kongressen att gå i taket. För dom som läst i svensk media att "Chávez kontrollerar alla institutioner" kan konflikten verka förvirrande (ok visst, grälet är nog så förvirrande ändå). Läs mer här.
• Public Service i Venezuela. När sändningslicensen för RCTV går ut i slutet av maj kommer kanal 2 (där RCTV nu sänder) att bli en Public Service kanal. Regeringen studerar olika typer av de Public Service modeller som finns i Europa för att skapa en kanal där ingen chef ensam kan bestämma över innehåll och opinionsbildning. Läs mer här. Samtidigt har RCTV spelat in en musikvideo i bästa "We are the world-we are the children"-stil för att protestera över beslutet att inte ge kanalen nytt sändningstillstånd. Se videon här.
  

SvD önskedrömmer

Experterna på SvD:s ledarredaktion har uttalat sig om Venezuelas oljeindustri.

Det statliga ojebolaget PDVSA står för ungefär 45 procent av statsbudgetens intäkter och svarar för 78 procent av exporten. Men guldägget vårdas inte. Redan nu minskar produktion och vinst. På sikt undermineras företagets produktionskapacitet, eftersom pengar kanaliseras till president Hugo Chavez sociala program i stället för att gå till investeringar.

Har ledarredaktionen åkt till Venezuela för att på närmare håll studera PDVSA och dess investeringsstruktur? Mindre troligt.

Har dom läst någon "analys" av någon bitter f.d. boss på PDVSA (dom kallar sig ofta "branschanalytiker" nuförtiden)? Mer troligt.

I över 4 år har dessa "experter" spått (läs: hoppats på) PDVSA:s omedelbara kollaps. Tidens gång och den grymma verkligheten har dock tröttat ut dom värsta domedagsprofeterna.

Venezuelas oljeproduktion håller sig på en stabil nivå i samförstånd med OPEC:s kartellpolitik. Inkomsterna har ökat flera gånger om i takt med högre priser och omförhandlade royalty-avtal för dom multinationalla oljebolagen som verkar i Venezuela. Just nu finns alla pengar i världen för både nödvändiga investeringar och sociala satsningar. Den "minskade vinsten" handlar som SvD själva påpekar (men inte verkar dra några slutsatser av) om ökade satsningar på sociala program.

Men det är klart. "På sikt" kan ju allting gå åt h-vete. Och framför allt kan ingen med säkerhet utesluta det redan idag. Vi får väl återkomma till frågan "på sikt".

Andra bloggar om: SvD, Venezuela, olja

Noterat

Den internationella solidaritetskampanjen Hands off Venezuela har nu fått en svensk hemsida.

ALBA - det humanistiska hotet

Hittade följande lägesrapport från Bolivia.

Byn Yapacaní med runt 30 000 invånare, som ligger precis i Bolivias hjärta i det stora Amazonas, är en av många platser där människor fått känna på vad ALBA-avtalet mellan Venezuela, Kuba och Bolivia i praktiken innebär. ALBA, Alternativa Bolivariana para las Américas, är skapat på initiativ av Venezuelas president Hugo Chávez som ett svar på USAs frihandelsavtal ALCA. Enligt Bolivias president Evo Morales är Bolivia det mest gynnade landet i samarbetet.

Vi börjar vårt besök på det toppmoderna sjukhuset som invigdes i juni. Sjukhuset är ett av tjugo som Kuba varit med att utrusta. Här arbetar vanligtvis ett 50-tal kubanska läkare och sjuksköterskor. Just idag befinner sig dock en stor del av den kubanska personalen i Vallegrande i södra delen av landet för att hedra Che Guevara då det är årsdagen sedan han blev avrättad där av boliviansk militär.

Den kubanska läkaren Esteban Sánchez Alta visar oss runt. I korridorerna sitter fullt med folk på golvet och väntar, mestadels kvinnor. 200 patienter dagligen behandlas här, mestadels för parasitsjukdomar.

Esteban Sánchez Alta arbetar under en tvåårig kontraktstid här i Yapacaní. Kubanska staten betalar lönen som är densamma som på Kuba, 200 dollar i månaden.

-Tanken är att vi ska vara här temporärt. Flera bolivianska ungdomar från byn har fått stipendium för att studera medicin på Kuba. När de studerat klart kan de ersätta oss kubanska läkare, säger Esteban Sánchez Alta.

Läs hela artikeln här.

Att folken i Latinamerika hjälper varandra att överkomma social problem skrämmer livet ur lokala eliter och naturligtvis USA. Republikanernas presidentkandidat John McCain hymlar inte.

The Arizona senator said that "everyone should understand the connections" between Chavez, Morales and communist Cuban President Fidel Castro.

"They inspire each other. They assist each other. They get ideas from each other," McCain said. "It's very disturbing."

Nu väntas Ecuador, Nicaragua och flera karibiska stater ansluta sig till ALBA. Det humanistiska "hotet" sprider sig.

Fjärde gradens bananrepublik

BoRev.Net håller tokkoll på allt som sägs och skrivs om Venezuela i USA. Inte ens landsortstidningarnas insändarsidor går under BoRevs radar. Kan inte undanhålla er denna "pärla" från Winston-Salem Journal .

Presidential candidates Sen. Hillary Clinton, former Sen. John Edwards and Sen. Barack Obama are jockeying for position in the 2008 elections. How is it possible they are even on the ballot, after concluding that homosexuality is not immoral?

Gen. Peter Pace, chairman of the Joint Chiefs of Staff, publicly said that acts of homosexuality are immoral. It is not acceptable because a group of weak-minded politicians with higher aspirations say so. The words in the Bible, which go back 3,000 years, specifically state that for a man to lie with a man as with a woman is an abomination. Are they above the teachings of the Bible? I think not! In my humble opinion, all the candidates running are in it for personal gain. None of them are longing to get in there for this nation’s people.

Look around; we are no longer a world power. We are being dictated to by fourth-rate banana nations. Unfortunately, our leader turned out to be a weak leader. President Bush visits countries and is publicly ridiculed by the likes of President Hugo Chavez of Venezuela. Prayer and the belief in our Lord are the only remedy to solidify this country.

DANIEL DePAULIS SR.
Winston-Salem

Om ändå den kristna högern kunde hålla sig till böner (eller hur Pat Robertson)!

Den komplexa imperialismen

Att USA är vår planets dominerande supermakt råder det ingen tvekan om. Men hur utövas denna makt förutom dom uppenbara anfallskrigen? Vilka krafter balanserar upp denna makt och hur? Globala maktstrukturer finns nånstans där i bakgrunden i mediarapporteringen. Ofta klädd i ord som "fredsbevarande trupper", "mänskliga rättigheter", "demokrati", "terrorism", "religiösa motsättninger", "världssamfundet" etc etc. Bakomligganden intressen och orsakssamband förtigs.

Prof. James Petras försöker i sin artikel "Understanding Empire: Hierarchy, Networks and Clients" förklara och beskriva den komplexa världsordningen.

At the top of the imperial system are those imperial states whose power is projected on a world scale, whose ruling classes dominate investment and financial markets and who penetrate the economies of the rest of the world. At the apex of the imperial system stand the US, the European Union (itself highly stratified) and Japan. Led by the US they have established networks of ‘follower imperial states’ (largely regional hegemons) and client or vassal states which frequently act as surrogate military forces. Imperial states act in concert to break down barriers to penetration and takeovers, while at the same time, competing to gain advantages for their own state and multinational interests.

Just below the central imperial states are newly emerging imperial powers (NEIP), namely China, India, Canada, Russia and Australia. The NEIP states are subject to imperial penetration, as well as expanding into neighboring and overseas underdeveloped states and countries rich in extractive resources. The NEIP are linked to the central imperial states (CIS) through joint ventures in their home states, while they increasingly compete for control over extractive resources in the underdeveloped countries. They frequently ‘follow’ in the footsteps of the imperial powers, and in some cases take advantage of conflicts to better their own position.

Läs hela artikeln här! Den är väl värd att läsa i sin helhet så gör det. Den tar också upp Venezuela, kriget i Somalia, Israels särställning och mycket mer.

Tack till Latin American News Review för tipset.

Andra bloggar om: imperialism, USA, världsordning

Mer fakta

Staplarna visar Venezuelas totala statsskuld (som del av BNP) samt den internt respektive externt upplånade skulden. Efter oljestrejken 2003 har tillväxt och avbetalningar gjort att att Venezuela har sin lägsta statsskuld i modern tid. Den ligger nu på 24% av BNP och väntas under året sjunka till 20%. Venezuela har också minskat sin utlandsskuld och en större andel av statsskulden är nu internt upplånad.

Tack till OilWars för diagrammet.

Tack DN!

DN:s ledarredaktion "oroas" av utvecklingen i Latinamerika. Så bra! Ännu en bekräftelse på att den blytunga filt av ekonomisk och militär imperialism som tillsammans med genomkurrupta oligarker tryckt ner Latinamerika i djup misär börjar förlora greppet.

Vänstervågen böljar än en gång in över Latinamerika. Hur långt den når, hur många länder den sveper med sig, och hur mycket fattigdom och sargade demokratiska rättigheter den lämnar efter sig återstår att se.

Smaka på den närmast uppgivna bitterheten i den formuleringen. DN orkar inte ens försöka problematisera verkligheten längre. "Vänster" är fattigdom och förtryck. Sådeså. Punkt. FOX News någon? Varför går inte DN hela vägen och skriver rakt ut att "demokrati" i Latinamerika kräver avgrundsdjup misär, dödspatruller samt ekonomisk fjärrstyrning från Washington genom IMF?
Dagens Chávez återkommer med fler inlägg om den liberala demokratisynen.

Läs mer här och här.

Lite fakta

Staplarna visar inkomstutveckling i Venezuela åren 2003-2006, uppdelat i socialgrupper. De fattigaste 58% av befolkningen återfinns i socialgrupp E. Medelklassen i socialgrupp D och C. Till höger visas reallöneutvecklingen för varje socialgrupp mellan åren 2005-2006 samt 2003-2006.

Efter att oljeindustrin stått stilla i ett par månader årsskiftet 2002-2003 drabbades Venezuela av en kraftig ekonomisk nedgång. Medelklassen var dom stora förlorarna och sammantaget har deras reallöner sjunkit något åren 2003-2006. Dock vände det uppåt förra året. De fattigaste venezuelanerna i socialgrupp E har däremot sett sina inkomster öka med hela 130%!!

Den högkonjunktur som nu råder i Venezuela kommer verkligen den fattiga majoriteten till del. "Trickle-up economics" istället för "trickle-down".

Tack till OilWars för diagrammet.

Liberalernas militärkupp

I år är det fem år sedan Hugo Chávez störtades i en militärkupp. Efter ett par dagar havererade kuppförsöket då ett folkligt uppror förde Chávez tillbaka till presidentposten. Det unika händelseförloppet gav upphov till många intressanta reaktioner. När Chávez troddes vara historia jublades det självsäkert på liberala ledarsidor världen över. Detta samtidigt som kuppmakarna stängde ner alla oberoende radio- och TV stationer, startade en häxjakt på vänsteraktivister och massakrerade protesterande fattiga venezuelaner. Så stort var det liberala engagemanget för "mänskliga rättigheter" och "yttrandefrihet". New York Times hyllning till militärkuppen är så intressant att den är värd att publiceras i sin helhet.

New York Times, April 13, 2002

Hugo Chávez Departs

With yesterday's resignation of President Hugo Chávez, Venezuelan democracy is no longer threatened by a would-be dictator. Mr. Chávez, a ruinous demagogue, stepped down after the military intervened and handed power to a respected business leader, Pedro Carmona. But democracy has not yet been restored, and won't be until a new president is elected. That vote has been scheduled for next spring, with new Congressional elections to be held by this December. The prompt announcement of a timetable is welcome, but a year seems rather long to wait for a legitimately elected president.

Washington has a strong stake in Venezuela's recovery. Caracas now provides 15 percent of American oil imports, and with sounder policies could provide more. A stable, democratic Venezuela could help anchor a troubled region where Colombia faces expanded guerrilla warfare, Peru is seeing a rebirth of terrorism and Argentina struggles with a devastating economic crisis. Wisely, Washington never publicly demonized Mr. Chávez, denying him the role of nationalist martyr. Rightly, his removal was a purely Venezuelan affair.

Public faith in Venezuela's institutions began eroding well before Mr. Chávez burst on the scene with a failed 1992 coup. Corruption discredited both main parties, and a patronage-fueled bureaucracy devoured the country's abundant oil revenues, leaving many Venezuelans desperately poor. Mr. Chávez was elected president in 1998 promising change he never delivered. He courted Fidel Castro and Saddam Hussein, battled the media and alienated virtually every constituency from middle-class professionals, academics and business leaders to union members and the Roman Catholic Church.

This week's crisis began with a general strike against replacing professional managers at the state oil company with political cronies. It took a grave turn Thursday when armed Chávez supporters fired on peaceful strikers, killing at least 14 and injuring hundreds. Mr. Chávez's response was characteristic. He forced five private television stations off the air for showing pictures of the massacre. Early yesterday he was compelled to resign by military commanders unwilling to order their troops to fire on fellow Venezuelans to keep him in power. He is being held at a military base and may face charges in Thursday's killings.

New presidential elections should be held this year, perhaps at the same time the new Congress is chosen. Some time is needed for plausible national leaders to emerge and parties to reorganize. But Venezuela urgently needs a leader with a strong democratic mandate to clean up the mess, encourage entrepreneurial freedom and slim down and professionalize the bureaucracy.

One encouraging development has been the strong participation of middle-class citizens in organizing opposition groups and street protests. Continued civic participation could help revitalize Venezuela's tired political parties and keep further military involvement to a minimum.

Med andra ord. "Demokrati" är något som ska kontrolleras och organiseras av eliten. Om folket röstar fel så ska eliten gå in och "korrigera". Gärna med våld om det är nödvändigt. Dagens Chavez återkommer med fler inlägg om den liberala demokratisynen.

Andra bloggar om: Demokrati, New York Times, Venezuela

Noam Chomsky om Latinamerika och Chávez

Noam Chomsky har en förmåga att klart och tydligt förklara skeenden och orsakssamband. Alltid påläst och uppdaterad. I en ny intervju ger han sin syn på utvecklingen i Latinamerika.

Latin America at last is beginning to do something, not much, but something about the internal fracturing of the societies, which is extreme. Each of those societies is characterized by a very wealthy small elite, and a huge impoverished mass. There's also a pretty close correlation to race. The wealthy elite tends to be the white, Europeanized part of the society; the huge impoverished mass tends to be the Mestizo, Indian, Black part of the society. Not a perfect correlation, but it's very noticeable. And that's beginning to be addressed, in large part as a result of the pressure of mass popular movements, which are very significant in Latin America now more than any other part of the world.

It's in this context that the Venezuelan phenomenon surfaces. Venezuela is indeed now, under Chavez, using its oil wealth to accelerate these processes--both the international integration and the internal integration. It's helped countries of the region free themselves from U.S. controls, exercised in part through the traditional threat of violence, which has been much weakened, and in part through economic controls. That's why country after country is kicking out the IMF, restructuring their debts, or refusing to pay them, often with the specific help of Venezuela.

Friheten sprider sig alltså i Latinamerika. Alla "frihetsälskande" liberaler kan lämpligtvis sända sina gratulationer till närmaste venezuelanska konsulat.

Uppdatering: Trodde det inte det skulle vara nödvändigt. Men efter att nynazister och andra högerextremister börjat skriva kommentarer vill jag bara påpeka att rasistisk dynga, hatfyllda förolämpningar och liknande kommer raderas.

Andra bloggar om: Chomsky, Latinamerika, Hugo Chavez

Ord och inga visor

Äntligen en bra beskrivning av vad Sveriges utrikespolitik under Carl Bildt är värd.

Den kubanske FN-ambassadören anklagade Carl Bildt för hyckleri, eftersom han i sitt tal om mänskliga rättigheter inte nämnde USA:s Guantanamobas på Kuba eller USA:s krig i Irak. Han konstaterade också att Kuba är medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter medan Sverige inte förtjänat en plats i rådet. Han tycker, att det vore bättre om Carl Bildt stannade i Stockholm.

Förhoppningsvis kan någon berätta mer för den kubanska FN-ambassadören om Bildts roll som hejarklacksledare till ett av våran tids största brott mot mänskligheten, kriget och ockupationen av Irak. Det borde underlätta den fortsatta ordväxlingen.

Uppdatering: Erik Svensson beskriver bra det monumentala hyckleri som Carl Bildt sysslar med.

Till dessa grova amerikanska människorättsbrott kan vi också lägga de rapporter om tortyr, som inte bara kommer från Guantanamobasen, utan även från Abu Ghraibfängelset i Irak, Bhagram-fängelset utanför Kabul och övriga amerikanska fångläger runt hela världen där USA håller tiotusentals människor inspärrade, ofta i hemlighet, där de blir utsatta för tortyr och inte har några möjligheter att få veta vad de anklagas för. Kubas brott mot de mänskliga rättigheterna är rena amatörteatern jämfört med den professionella Gulag-industri som Bush-administrationen har byggt upp sedan 2001. Att inte Carl Bildt inser detta visar bara med all önskvärd tydlighet att han är en amerikansk marionett på sin ministerpost som är alltför djupt nergrävd i sina oljeaffärer med diverse skumma regimer för att kunna se brott mot mänskliga rättigheter som utförs av hans idoler och uppdragsgivare.

För Bildt blir "mänskliga rättigheter" bara en ursäkt för att peka ut dom länder han inte gillar (dvs dom som inte lyder order ifrån Washington). Begreppet "mänskliga rättigheter" förlorar all verklig innebörd om det används på det sättet Carl Bildt gör.

Andra bloggar om: Kuba, imperialism, Carl Bildt

Mer om Chávez Haiti-besök

Dagens Chavez skrev tidigare om Hugo Chávez redan smått legendariska Haiti-besök. HaitiAnalysis.com berättar mer.

On Monday March 12, 2007, beginning at about 7:30 AM throughout the streets of the capital the cry of "Chávez" was heard. In front of the airport in Port-au-Prince legions of supporters arrived minute after minute. "Chávez, Chávez, it is you whom we seek... President Préval needs your help to return Aristide" people sang joyfully on their way to greet Venezuelan President Hugo Chávez. By 10:00 AM supporters had set up signs and streamers praising Chávez and denoucing Bush.: "Viva Chávez, Down Bush", "President Aristide must return to his country". "We love you, Chávez". Supporters from Cite Soleil denounced the violence of the "blue helmets" in their community. Tens of thousands had gathered.

Resten hittar ni här.

Ynkligt Lars Palmgren

Lars Palmgren är Sveriges Radios "utsända" i Latinamerika. Från sin bostad i Chile kan man gissa att han följer utvecklingen i Venezuela genom CNN eller någon lokal högertiding. Han tvekar inte att sväva ut i rena lögner, lösa spekulationer och personliga föraktfulla omdömmen om utvecklingen i Venezuela. Nu har han fått syn på något igen och känner sig manad att "informera".

Efter sin senaste valseger, i slutet av förra året, utlovade Hugo Chavez en stor nationell debatt om den venezuelanska vägen till socialismen.

Fram för allt skulle den föras inom det enade socialistparti som Chavez avsåg grunda utifrån det halvdussin partier som nu ingår i hans regeringskoalition.

Nej Lars, det nya partiet kommer skapas från grunden. Av dom revolutionärer som deltar i lokalt organiserade råd i fattiga bostadskvarter. Av fackföreningar, bonderörelser och andra sociala rörelser.

I Venezuela har politiska partier ett välförtjänt dåligt rykte. Dom fungerar oftast som helt odemokratiska toppstyrda organisationer där anhängare belönas för sin lojalitet med politiska och ekonomiska gentjänster. Detta gäller även dom partier som stöder president Chávez. Många revolutionärer stöder Chávez men inget politiskt parti. Detta ökar beroendet av Chávez som enande kraft. Rädslan för vad som skulle hända om denna enande kraft skulle försvinna är stor. Därför har under en längre tid krav ställts på ett nytt demokratiskt parti som ska skydda och stärka revolutionen. Nu håller det på att bli verklighet.

Ingen större entusiasm
Men beslutet att bilda ett nytt parti, under Chavez ledning, har inte mötts av någon större entusiasm.

De tre största partierna i koalitionen, bland dem kommunistpartiet, har istället höjt varnande röster om risk för toppstyre och minskad demokrati och har sagt att de vill föra ut diskussionen till sina medlemmar innan de fattar några beslut om att uppgå i det nya socialistpartiet.

Ingen större entusiasm...suck. Inget ämne har mött lika stort jubel som när Chávez pratar om det nya socialistpartiet. Men partiet kommer utgå ifrån basen. Ingen generalsekreterare eller ordförande i dom nuvarande parti-hierarkierna kan räkna med högt uppsatta positioner. Därför är dom som väntat skeptiska.

Men tveksamhet av det slaget är i Hugo Chavez ögon nästan detsamma som förräderi.

Vill arbeta själv
I sitt senaste tv-program Aló presidente uppmanade Chavez de tre partierna att lämna regeringskoalitionen och låta honom arbeta i lugn och ro för att bygga sitt enade socialistparti.

– Ni kanske inte tror på socialismen, ni kanske inte ens är socialister, och aldrig har varit, fnyste Chavez.

Förräderi? Ja han är ju smått galen och fanatisk den där Hugo Chávez. Varför skriver du inte att Chávez bl.a sa att han hoppades att "dom kunde skiljas som vänner" eller att "dom skulle kunna bli en verkligt bra och positiv kraft som opposition". Varför måste du på ren slentrian demonisera Chávez?

Sedan en månad tillbaka så styr Hugo Chavez Venezuela via dekret, kongressen har under åtta månader gett honom sådana befogenheter att den i praktiken avskaffat sig själv.

Nu pratar vi om Venezuela och Chávez och då är det fritt fram att ljuga och fantisera fritt Lars? Men du kanske kan informera kongressen. Dom arbetar för fullt med lagförslag inom en mängd områden och det vore ju synd om dom gör detta alldeles i onödan om dom nu tydligen är "avskaffade".

Den utlovade stora debatten om den venezuelanska vägen till socialismen låter mer och mer som en monolog.

Så bra att du framför dina egna fördomsfulla åsikter så slipper vi tvivla. Jag frågar dig Lars. Finns det NÅGOT land där medborgarna diskuterar politik, ideologi och socialism mer än i Venezuela? Men du ser inte denna debatten på CNN Lars. Den förs på arbetsplatser, skolor och i bostadskvarteren.

Krig är fred och demokrati är diktatur. Tyvärr ser svensk mediabevakning ut så här idag. Världens mäktiga krigsförbrytare behandlas "objektivt" och "nyktert". Och dom som försöker sätta emot demoniseras av subjektiva journalister.

Ännu mer Barbara och Hugo Chávez

Uppdatering: Såg hela den oklippta intervjun på venezuelansk TV. Var ca. 75 minuter lång och den klippte alltså ABC ner till ca 8 minuter. Det mest fascinerande är hur ABC helt ohämmat redigerar och klipper ihop olika sekvenser. Det man trodde var ett sammanhängande citat av Chávez kunde vara från helt olika delar av intervjun.

Chávez i sällsynt intervju

Barbara Walters på TV-kanalen ABC intervjuar Hugo Chávez i en av få intervjuer med honom på amerikansk TV. Walters är veteran och en känd och etablerad TV-profil i USA. Just därför behöver hon inte delta i demonisering av Chávez utan möter honom med öppet sinnelag, vilket hon kommer attackeras för av den amerikanska högern. Som vanlig i amerikansk TV blir det ganska ytligt och snuttifierat. Men missa inte slutet när Chávez pratar engelska!

Dom flesta "journalister" från dom stora mediabolagen rapporterar oftast från något lyxhotell i Caracas om hur Chávez hotar "demokratin" (läs: amerikanska intressen). Barbara Walters besökte istället ett av Caracas fattiga "barrios" för att prata med befolkningen

Astrid Lindgren och Coca-Cola

"Läskande läsning" (Refréscate Leyendo) är venezuelanska Banco del Libros Coca-Cola-sponsrade program för att uppmuntra barn att läsa (samt dricka läskedrycker?). Nu har Banco del Libro tydligen belönats i Sverige. Banco del Libro är 2007 års mottagare av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.

Coca-Colas..förlåt Banco del Libros "bokbuss"


Banco del Libro (eller Coca-Cola?) undervisar...


...och dom venezuelanska kidsen låter sig inspireras

Visst, Dagens Chávez har fördomsfullt negativa åsikter om multinationella jättar som Coca-Cola. Men måste ungarna i Venezuelas lära sig tycka om läskedrycker i allmänhet och Coca-Cola i synnerhet när Banco del Libro uppmuntrar till läsning? Och måste Astrid Lindgrens minnesfond hylla detta? Cola-drycken är ju förutom att vara onyttig väldigt beroendeframkallande (vilket jag själv har erfarenhet av). Är det inte ganska absurt att ett så oblyg marknadsförings-jippo riktat mot små barn belönas? Vore intressant att veta om Astrid Lindgrens minnesfond har några synpunkter kring detta.

Läs mer här, här, här och här.
Andra bloggar om: Venezuela, Coca-Cola, Astrid Lindgren

Chávez hjälte på Haiti

Hugo Chávez mottogs som en hjälte när han anledde till Haiti. Haiti är Amerikas fattigaste land och har en historia full av kamp för sitt oberoende. Sedan USA 2004 kidnappade landets populära president Aristide och förde ut honom ur landet är anti-Bush stämningarna påtagliga. Chávez lovade stöd och hjälp till landets sociala program och fortsatt leverans av olja under fördelaktiga villkor. Haitis nuvarande president Rene Preval betonade vikten av solidaritet och samarbete mellan "Syd-Syd".

Bush på defensiven

Ursprungsbefolkningen i Guatemala välkomnar Bush

Kantat av protester och avspärrningar fortsätter Bush sin resa genom latinamerika. I Brasilien och Uruguay handlade det mest om tekniska handelsfrågor. Både Brailien och Uruguay har självständiga center-vänster regeringar som inte gärna vill göra några större politiska utspel tillsammans med Bush. Först i Colombia kom dom lite större orden fram och Bush gav sitt fulla stöd till Colombias högerregim, USA:s enda verkliga allierade i Sydamerika. Allt detta medan allt mer om den colombianska regimens inblandning i kidnappningar, mord och narkotikahandel avsöljas.

Hugo Chávez är ständigt misshandlad av dom globala media-jättarna men ändå har dom spelat honom i händerna dom senaste dagarna. Strategen Chávez vet att massmedierna älskar att måla upp en konflikt och när Chávez gav sig ut på en mot-turné har journalisterna mest fokusera på motsättningen Bush-Chavéz. Detta var tydliggjort den bolivarianska revolutionen som alternativ till USA:s imperialism. Och när Bush dessutom vägrar att direkt kommentera Chávez utan istället kommer med krystade uttalanden i stil med "USA bryr sig visst om dom fattiga" hamnar Bush tydligt på defensiven. Kontrasten mellan Bush samtal långt bakom gigantiska militära avspärrningar och Chávez folkliga möten är också talande.

Kuba, Venezuela och Bolivias flaggor representerar "hopp och integration" i Latinamerika, här under ett Chávez-möte i Bolivia

Bush besök i Brasilien och Uruguay hade en tydlig målsättning. Strategin från USA har varit att visa upp dom moderata vänsterregeringarna som goda exempel. Bara detta visar på stora förändringar. För ett antal år sedan hade säkerligen USA konspirerat för att avsätta ledare som Lula men i och med Chávez har kartan ritats om. Lula framhålls nu som ett föredöme för hur sociala frågor kan prioriteras utan några större ingrepp i ekonomin. Målet är att söndra och härska. Lula utsätts ständigt för påstötningar om att han ska "hålla tillbaks" Chávez och Morales. I varje viktigt skede har dock Lula prioriterat solidariteten, t.ex när Morales nationaliserade brasilianska intressen i Bolivia.

Chávez gillar säkerligen inte att se Lula fotograferas tillsammans med Bush. Men tvärtemot mediabilden av Chávez så är han pragmatisk när det behövs. Ett starkt och enigt Sydamerika kräver att olika inrikningar och ideologier kan hålla samman under den gemensamma insikten att enighet ger styrka. Denna insikt lär knappast ha gått förlorad under Bush fiaskobetonade rundresa.

Fuera Bush y el imperialismo!

Hugo Chávez talar om anti-imperialism och ett enat Latinamerika. Notera bannern "No al FMI (Nej till IMF)"

Hugo Chávez och en  publik på 30 000 personer i River Plate, Argentina, visade vad dom tycker om Bush och hans rundresa i Latinamerika.: "Åk hem, gringo". "Bush försöker splittra vår enighet med sin resa, men han är för sent ute", menade Chávez. Fackföreningar, studenter och sociala rörelser deltog i mötet. Anti-imperialismen och den politiska medvetenheten i Argentina har ökat efter att 90-talets nyliberala politik underordnat IMF slutade i en fullständig katastrof för landet. Med hjälp av lån från Venezuela och Chávez har Argentina frigjort sig från IMF och har haft rekordtillväxt under som senaste åren.

Samtidigt som Chávez talade landade bara några mil därifrån George W. Bush i Uruguay. Tidigare under dagen gav George W. Bush prov på nya höjder av cynism under en presskonferens i Brasilien.

"I don't think America gets enough credit for trying to help improve people's lives. And so my trip is to explain, as clearly as I can, that our nation is generous and compassionate"

Dock verkar besöket i Brasilien och mötet med president Lula handlat mest om handel med etanol. Lula är en självständig ledare som tydligt visat att han prioriterar latinamerikansk integration och är knappast intresserad av att ta emot politisk rådgivning från Bush.

Chávez tas emot i Argentina av president Nestor Kirchner och hans fru, senator Cristina Kirchner

Från Uruguay kommer Bush åka till USA:s bästa vän i regionen, Colombia. I landet där journalister och fackföreningsledare mördas på löpande band har USA en pålitlig partner. Det är också Colombia som får den största delen av USA:s "bistånd" i Sydamerika, då i form av vapen och militär träning. Chávez fortsätter sin anti-imperialist tour till Bolivia och sen på måndag kommer protester mot Bush hållas i Venezuela.

Uppdatering: DN skriver under rubriken "Bush får mothugg av Chávez" och gör en hyfsad sammanfattning. Ska bara kommentera ett stycke.

Chávez var inbjuden av Argentinas president Nestor Kirchner. Hans peronistparti knappast kan kallas vänsterinriktat, men Kirchner har ändå lierat sig med den antiamerikanske Chávez.

Peronistpartiet är brett och innefattar en mängd olika politiska inriktningar. Kirchner tillhör partiets vänsterflygel och kan definitivt kallas vänsterinriktad. Sen kallas som vanligt Chávez "antiamerikan". "Anti-imperialist" är en bättre beskrivning, men imperialismen existerar som bekant inte i våra stora massmedier.  

Andra bloggar om: Hugo Chávez, Bush, imperialism 

Bush vs. Chávez

När George W. Bush i dagarna inleder sin Latinamerika-turné tolkar dom flesta resan som ett försök av den nordamerikanska regeringen att motverka Hugo Chávez och Venezuelas allt större inflytande i regionen. Chávez verkar dela den uppfattningen och kommer att leda en protest-demonstration i Argentina samtidigt som Bush befinner sig i grannlandet Uruguay.

USA:s strategi dom senaste åren har gått ut på att försöka isolera Venezuela, men strategin har varit en närmast pinsamt fiasko för den amerikanska diplomatin och har något land isolerats så är det USA. Få regeringar i Sydamerika har varit särskilt roade av iden att agera USA:s sändebud i regionen. Internationella valutafonden har kastats ut av land efter land och USA:s frihandelsinitiativ ALCA som för bara några år sedan såg ut att bli verklighet har ingen längre hört talas om. En mycket målmedveten strategi av framförallt Venezuela och Hugo Chávez har förändrat maktbalansen i Sydamerika.

Att den amerikanska administrationen letar rådviligt för att återta initiativet och förbättra sin image märktes tydligt när Bush inför avresan höll ett linjetal om Latinamerika. Bush hyllade Simon Bolivar, pratade om någon slags revolution han hoppades på och återkom hela tiden till "social rättvisa". Ska man vara snäll så är inte trovärdigheten på topp direkt. Förutom retoriken innehöll inte talet särskilt mycket konkret. Bush tid vid makten börjar rinna ut och spekulationen har redan börjat om vad nästa president kan tänkas betyda för relationerna till Latinamerika.

Chávez har försiktigt uttryckt förhoppningar om en bättre relation med nästa president. Dock lär samtliga presidentkandidater använda tuff retorik emot Chávez under valrörelsen. I nyckelstaten Florida har exilkubanerna nämligen hittat sitt nya hatobjekt i Chávez.

Uppdatering: DN och SvD berättar om våldsamma protester när Bush landade i Brasilien.

Hugo Chávez i Nicaragua med Daniel Ortega

Hinner inte skriva något ikväll men lägger ut videon på när på Hugo Chávez talar vid installationscermonin av Daniel Ortega på presidentposten i Nicaragua. Ortega får bl.a en replika på Bolivars svärd av Chavez. Största ljublet blir när Chávez hälsar till Fidel Castro. Kuba har hjältestatus i Nicaragua efter allt stöd under sandinisternas period vid makten på 80-talet.

Venezuela anledde med en 120 man stor delegation till Nicaragua och en mängd samarbetsavtal låg mer eller mindre klara direkt efter att Ortega vunnit valet. Under valkampanjen kom USA:s ambassadör i sann imperalistisk anda med vilda hot om indragna pengar ifall Ortega skulle vinna valet, varpå Ortega lungt förklarade att Venezuela skulle ge allt sitt stöd istället.

Folkbildning

Hittade en ny video med engelsk textning där Chávez talar lite om kampanjen "Moral och Upplysning" som är en av 5 s.k. "motorer" som ska driva revolutionen framåt. På arbetsplatser, universitet och skolor ska tid avsättas för denna folkbildning.

I videons andra del pratar den oppositionella TV-kanalen Globovision med folk på gatan om vad dom tror om den nya läroplanen som ännu inte existerar med debatteras för fullt. Utbildningsminister Adan Chavez vill att solidaritet och jämlikhet ska genomsyra utbildningen. Videon är ihopklippt av någon mycket oppositionell "exil-venezuelan" i USA, som lagt till lite effekter för att försöka skrämmas lite (men det blir mest komiskt). Notera på slutet när exil-organisationen säger sig ha bevis för att Chavez vann valet med hjälp av valfusk. Jaha, varför sitter ni då och trycker på bevisen? Humor.

Föd inte våra fula fantasier!

Vi i den djupt konspirationsteoretiska "avgrundsvänstern" har ibland stilla 
undrat om Internationella valutafonden (IMF) verkligen alla gånger alltid haft sina låntagares bästa för ögonen. T.ex levererade Dagens Chávez nyligen den fult ironiska kommentaren "Nej, tror han det? Vad konspiratoriskt av honom", när det hävdades att Hugo Chávez såg på IMF som "an agent in the service of the U.S.''.

Alla sådana tankar är förstås löjliga men för oss fördomsfulla USA-hatare frodas lätt dylika feberfantasier. Trist nog finns det dom som envisas med att försvåra för oss. Nu senast f.d. chefsekonomen på IMF Kenneth Rogoff:

"The influence of Chavez in Latin America is cancerous. It's a very dangerous moment. And long-term U.S. interests could be deeply threatened."

Så jag har bara en ödmjuk vädjan. Snälla alla f.d. och nuvarande chefer på IMF, tänk på alla oss förlegade vänsterextremister innan ni uttalar er! Föd inte vår enfaldiga bakåtsträvande illvilja emot eran fina monitära institution!

Andra bloggar om: IMF, Chavez, fantasier, ironi

"Michael Treschow tackar TV4 och Jan Scherman för hjälpen med planerandet och utförandet av kuppen"

När regeringen i Venezuela meddelade att staten inte skulle förnya sändningsavtalet för marksändningar med den privata TV-kanalen RCTV vaknade såklart dom vanliga Chávez-basharna till och hojtade om "förtryck mot oliktänkade" och andra förutsägbarheter. Även svenska bombhögern tog chansen (som namnet antyder föredrar bombhögern att just bomba obekväva TV-stationer).

Om RCTV verkligen förtjänade 20 nya år i den marksända etern spelade mindre roll för kritikerna. Att TV-stationen deltagit i en statskupp noterades visserligen på sina håll men sådana petitesser får väl varje regering tåla.

När jag skrev lite om RCTV och deras "journalistik" kommenterade Alf från Hands off Venezuela i Malmö fallet genom att sätta det hela i ett svenskt perpektiv.

Sådant här hör ju inte till ovanligheterna när det gäller RCTV. När det kritiseras att deras sändningstillstånd i marknätet inte förnyas tycker jag man kan fundera på ett Svenskt version av ett scenario.
Militären, svenskt näringsliv och en hittepå version av LO gör statskupp och avlägsnar statsminister Reinfeldt från makten. De river upp den svenska grundlagen och Treschow blir statsminister.
Michael Treschow tackar TV4 och Jan Scherman för hjälpen med planerandet och utförandet av kuppen.
Samtidigt kokar det bland massorna. När Reinfeldt kom till makten fick man för första gången en ledare som inte bara var ute efter att berika sig själv. De massiva reformer som genomförts (pigavdrag och sänkt A-kassa) har påverkat vardagen för de som varit mest utsatta. De som tidigare har sett politiken som de mäktigas lekstuga har plötsligt äntrat den politiska arenan. Massorna går ut på gatorna i miljoner för att protestera och går till Sagerska palatset. SÄPO vakterna där stödjer fortfarande Reinfeldt och griper Treschow. Kuppen misslyckas och Reinfeldt förs tillbaka i triumf.


Kuppmakare?

Några år senare får inte TV4 förnyat sändningstillstånd i marknätet. Man menar att aktivt deltagande i en statskupp går emot de villkor som krävs för ett sådant tillstånd. Medier på andra sidan jorden i Latinamerika rasar och kallar Reinfeldt som i valet efter kuppen fick 63% av rösterna en auktoritär diktator och drar paraleller till Hitler.

Läs också Erikarna Svensson och Andersson som tagit upp fallet RCTV.

Andra bloggar om: Chavez, media, hyckleri

Där satt den

Ali Esbati fyrar av en skön liten "rant" om den absurda jämförelsen mellan Carl Bildt och Hugo Chávez.

Bara en förvirrad person kan få för sig att jämställa en folkkär president, sysselsatt med ett gediget revolutionärt demokratiseringsprojekt i en fientlig omgivning – en aggressiv supermakt runt knuten och en överväldigande majoritet av medierna hårt kontrollerade av revanschistiska antidemokrater, kuppmakare och kompradorborgare – med en i och för sig intelligent och småcharmig, men dock i överklassens vardagsfrånvända högfärd marinerad högerman, meriterad som välfärdsslaktande statsminister, global affärsidkare i mans- och smutstunga branscher samt gladlynt handskakare i de finare imperiesalongerna. Det tycks inte finnas några gränser för högerdebattörernas inskränkta och självgoda världsbild!

Vackert. Sweet. Buenisimo.

Krass mediamanipulation brutalt avslöjad

Dom privata TV-bolagen och tidningarna i Venezuela kontrolleras av förmögna familjer, mäktiga industri-grupper och bankirer med kopplingar till USA. Dom bestämmde sig tidigt för att försöka göra sig av med Hugo Chávez.

Dom stora TV-kanalerna deltog glatt i både planering och utförande av statskuppen som tillfälligt avsatte Chávez 2002 och har kallats den första media-kuppen.

Alla medel är tillåtna när dom privata massmedierna bedriver sitt dagliga och ständigt pågående mediadrev emot Chávez och vänstern i Venezuela. Härom dagen drogs en helt ovetande och oskyldig amerikansk bloggare in i en märklig härva av manipulationer. Bloggaren la  år 2005 upp foton som han tagit på Hummer-jeepar uppställa hos en återförsäljare i södra Kalifornien. Nu 15 månader senare dök ett av fotona lätt manipulerad upp på den stora privata venezuelanska TV-kanalen RCTV.


Södra Kalifornien...


...förvandlat(nåja) genom lite photoshopping till militärens högkvarter i Caracas, Fuerte Tiuna

Hela rader med stora dyra civila Hummer-jeepar ägda av revolutionära officerare. Massiv korruption i den falska socialistiska revolutionen såklart. Det kör vi på, tänkte TV-kanalen RCTV.



"Titta visst är det Fuerte Tiuna, nu fullt med alla dessa jeepar, vilken vacker revolution vi har", säger "journalisten" för det "granskande samhällsmagasinet" hånfullt.
"Vad är detta för socialism? Vad säger Chávez om detta? Vi borde fråga oss varför revolutionen måste köpa alla dessa stora bilar", fortsätter hon.


Andra bloggar om: media, bloggar, Venezuela

Därför fruktar dom Hugo Chávez

Hugo Chávez imponeras av den brasilianska kulturen under sitt besök i Rio de Janeiro

Varför är "isolering av Chávez" ofta överst på agendan när Vita Huset yttrar sig om Sydamerika? Varför är västvärldens massmedia ofta så aggresivt negativa när dom skildrar Venezuela? Varför får liberala ledarskribenter världen över något oroligt i blicken när Hugo Chávez kommer på tal? 

Bara rubriken på Bloombergs artikel (tack för tipset återigen BoRev.net) om Internationella valutafonden (IMF) ger många svar.

Chavez Exploits Oil to Lend in Latin America, Pushing IMF Aside

Just så, och artikeln är full av godbitar.

Venezuelan President Hugo Chavez is squeezing the International Monetary Fund out of Latin America, the region that once accounted for most of its business.

Underbar formulering.

IMF lending in the area has fallen to $50 million, or less than 1 percent of its global portfolio, compared with 80 percent in 2005. Meanwhile, Chavez has used his oil wealth to lend $2.5 billion to Argentina, offer $1.5 billion to Bolivia and hold $500 million out to Ecuador.

Solidaritet och integration bejbi.

Chavez, 52, is promoting what he calls a ``socialist'' alternative to the Washington-based IMF and its biggest shareholder, the U.S. Treasury. The timing couldn't be worse for the IMF, whose global clout is diminishing as countries from Uruguay to the Philippines pay their debts.

Snyft snyft. Stackars stackars IMF.

"Chavez is the No. 1 enemy of the IMF in the region,'' said Jose Guerra, a former head of economic research at Venezuela's central bank and now a professor at Universidad Central de Venezuela in Caracas. ``He views the IMF as an agent in the service of the U.S.''

Nähä gör han det? Så konspiratoriskt av honom.

"Chavez's effort to undermine the IMF is also an effort to undermine the Washington consensus on privatization and liberal economics,'' said Francisco Rodriguez, a professor of Latin American studies at Wesleyan University in Middletown, Connecticut.

You got that right doctor.

Oil revenue has helped Venezuela amass reserves of more than $34 billion. Chavez also controls an $18 billion pool of cash, known as the Fonden, transferred from the central bank and the state oil company Petroleos de Venezuela SA.

The bounty can't last, said Ted Truman, a former assistant U.S. Treasury secretary for international affairs.

Rättare sagt, du hoppas Ted. Senast jag tittade efter var oljepriset på väg upp precis som Venezuelas reserver.

Venezuelan purchases of $2.5 billion of Argentine government bonds helped Latin America's third-largest economy replenish its reserves after it repaid $9.5 billion of debt to the IMF in late 2005. Chavez said he wanted to ``help Argentina end its dependence on the IMF.''

Argentine President Nestor Kirchner, elected in May 2003, said IMF policies had ``devastated'' his country, which defaulted on $95 billion of debt in 2001. ``There is life after the IMF, and it's a good life,'' Kirchner said in Munich in April 2005.

Hmm undra varför USA har så svårt att "isolera" Venezuela?

IMF Managing Director Rodrigo de Rato defended the fund's record in Latin America in a speech in New York on Feb. 16, saying that the region's economy grew 5 percent last year, and ``countries that liberalized trade and reformed the role of the state in the private sector have performed particularly well.''

Men herregud människa. Jorden anropar...Kuba, Venezuela och Argentina leder tillväxtligan, säger det dig nåt Director de Rato? Antagligen inte, IMF har förstört länder med "liberalized trade" i 20 år så varför sluta nu.

Prosperity in Latin America means hard times for the IMF, which depends on income from loans. The fund projects a loss of $103 million this fiscal year and is considering selling and investing some of its estimated $6.6 billion gold hoard to cover losses.

Que? IMF tjänar på fattigdom? Det förklarar ju en del...

``They're having problems, while here in Venezuela we're opening the Banco del Sur,'' Chavez gloated during a news conference in Caracas on Feb. 24.

Hehehe. Over and out.

Andra bloggar om: Chavez, IMF, Venezuela, Sydamerika